life of ulla

Efter idogna påtryckningar från många av mina läsare kommer nu här min dag i bilder. Igår var det. Lite sent för att vara i bloggosverige men men.

Klockan 06.00, smeta lite på kinden.


Klockan 06.57. NY TID blinkar på destinationstavlan. Har suttit en kvart och väntat på att tåget ska gå. Pressbyrån stängd så jag fick inget kaffe :CC


Klockan 08.00 Fast i Hässleholm. Mitt anslutningståg missade jag bigtime. Var :C men köpte kaffe och blev :D


Klockan 08.30. Nästa tåg var också duktigt försenat. Mera kaffe=:DDD


Klockan 10.00. Kom bara lite försent, delade taxi med två tanter jag träffade på stationen. De skulle gå samma kurs som jag visade sig.


Vi var nio på kursen, det blev ingen basgruppsindelning. Tur för det var det enda jag var orolig för, gillar inte när man inte känner nån och måste låtsas-bonda. Kände mig sjukt socialt efterbliven när jag åt min macka inne i föreläsningssalen istället för att försöka prata med tanterna. Men sen satt jag och tänkte på det efter rasten och gick och åt med en tant på lunchen och sen på eftermiddagen när vi gick till tåget blev det lugnt. Jag var inte mongoloid, kunde prata med folk. Om föreläsningen, jobb och om köttätande bakterier. Det kommer bli bra. Det ordnar sig. Ska skriva uppgiften på tisdag när jag är ledig och sen läsa nån annan dag. Jo.

Ja sen tyckte jag det var lite piningt att ta bilder när jag skulle försöka bonda med kursarna, inte riktigt läge att slänga fram mobilaren och ta bloggbilder. Men en annan bild från min händelserika vecka kan ni få se.

Vad lär man sig av 23-åriga killar från Skurup? Ja, jag försöker jobba med mina fördomar, men snusa var det jag fick lära mig denna gången. I jubbebilen. Gytt. Men det är sant att man kan trevlig ändå fastän man kommer från en villaförort och säger blatteaffär och kröka. Och har tribals.

Toffin.
(och om ni undrar varför jag har en brun fläck i pannan är det inte jobb-exkrementer utan den föredetta bulan i pannan som nu blivit ett blåmärke. Brunmärke?)

ÅHHÅ vet inte var jag ska skriva detta men skriver det här! 1000 saker som är dåligt med att bo med någon:

Att hon inte vågar ta bort serpentinerna från sitt dörrhantag för hon tror att jag vill ha dem där.
Att hon tar hem en kille med sjukt hög stämma sent på kvällen när jag ska upp tidigt (men jag får inte säga något för jag brukar också ha folk hemma på lördagarna men det är ändå störigt när det är jag som ska upp och jobba).
Att hon alltid tar sista pappret på toarullen utan att sätta dit en ny.
Att hon duschar i cirka en timme.

1. Jacob kallade mig ambitös inte mindre än tre gånger. Idag på jobbet alltså. Till exempel bar jag runt på åtta blåkläder-jackor och såg ut som att jag var på väg någonstans med dem. Sen satt jag vid datorn.
2. Jag har fått en bula i pannan *snygg*, jag tappade tvålen i duschen och slog skallen i vasken när jag skulle ta upp den.
3. Ätit mat och fikat med min bestiz, hängt på stan halva kvällen, "fått ut något av min dag". Pratat om t.ex. töntiga personer och snöskottning med traktor.

Tycker att det är ganska läskigt att Vipeholmsskolan heter Vipeholmsskolan för det för lätt tankarna till Vipeholmskolan.

"Vipeholmsexperimenten var ett känt medicinskt experiment på personer med utvecklingsstörning som pågick på Vipeholms anstalt för utvecklingsstörda i Lund åren 1945-1955.."

"..ett försök där patienterna bland annat fick äta stora mängder kola för att se hur det påverkade tänderna.."

"Alla experiment genomfördes utan de anhörigas eller patienternas samtycke, något den senare gruppen av naturliga skäl inte var i stånd att kunna bevaka. Forskarna bestämde med Medicinalstyrelsens samtycke vilken diet patienterna skulle få och provocerade fram karies hos patienterna för att få bra underlag till sina resultat, något som ledde till förstörd tandhälsa hos dem som deltog i studien."

"660 av de 800 patienterna deltog [...] dessutom deltog 140 personer ur personalstyrkan. De senare krävde och fick gratis tandvård."

"Karamellindustrin sponsrade försöken, bl.a tillverkade en chokladfabrik i Malmö 20 000 kilo av en speciellt klibbig sorts kola.."

"Den kritik som då framfördes riktade inte in sig på det oetiska i att använda människor med sinnesslöhet som försökspersoner eller på den påfrestande provtagningen av saliv på patienterna, utan mer på att choklad- och konfektyrfabrikantföreningen hade sponsrat undersökningarna."

"..patienternas tänder inte lagades. Det tycks ha varit rutin att de helt enkelt drogs ut.."


Grunewald, Karl. 2008. Från idiot till medborgare.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vipeholmsexperimenten

Försöker tänka att livet är långt så det gör inget om jag har ett tråkigt jobb i ett halvår, för jag har ändå 40 år (shit!) på mig att jobba på olika ställen. Shit, det var länge, har inte räknat så noga innan. Jaja då kan det ju kvitta. Kan väl inte vara dåligt med lite arbetslivserfarenhet. Skaffar mig det tills jag hittar drömjobbet. Jojo.

Kanske skulle man göra slag i saken så man får sig lite kosing. Köpa attachéväska och åka bort en stund. Kanske en vecka i Egypten, två veckor i Marocko. Kanske en månad i Bangkok, Rio, Seattle, Moskva. Kanske ett halvår i Pondicherry. Det gäller att jobba hårt och spara alternativt använda hjälmunderlag 90 på Handelsbanken.

Idag jagade min chef mig på 70-vägen mellan Oxie och Svedala. Det är sant. Jag tror att hon skrek på mig men jag hörde inte att hon skrek på mig ifall hon nu skrek på mig för jag lyssnade på låtar i lurar.  Den där hesa rösten försvann liksom i sorlet som musik på väg i blåst ger. Hon fick springa ikapp mig och klappa mig på axeln istället. Jag hade inte gjort något dumt och hon var inte arg eller så, hon ville bara ge mig jobb. Sen talade hon i KLARTEXT, sa hon, vilket i verkligheten betydde snacka skit om de andra medarbetarna. Hon sa att hon hade koll på dem (den där gesten när man håller fingret under ögat och drar locket lite neråt och tittar argt med onda ögat hade passat där tänkte jag då). Jag skulle egentligen förhandla lön men kände att det inte var riktigt läge där i snålblåsten mitt på vägen. Det där är liksom en del av hennes taktik känner jag. Att alltid ha bråttom, att alltid säga saker i förbifarten och inte riktigt ge utrymme till varken eftertanke eller respons. Hon väntar sig inte ens ett svar. Jag fick ett schema tryckt i handen, varsågodtacksåmycket.