life of ulla

Snart färdig lärare, därav denna vuxenångest. Jag kan inte spela ordentlig, det går inte. Alltså eller ja det är ju som att det finns flera av mig, en som är ordentlig och skötsam lärarstudent och en som är galen utelivare. Och en som är där nån stans i mitten. Men alltså, rent teoretiskt kan jag undervisa och jag kan massa teorier om lärande och så vidare. Men praktiskt, alltså nänä där misstar ni er. Det var som hade fått nytt jobb sa: "ska jag vara chef? Fattar ni ingenting, ser ni inte vem jag är? ge jobbet till nån som är vuxen istället". Fast det är väl det där med att skilja på sitt arbete och sitt privatliv och liksom switcha över från partyprinsessa till professionell (ja omkullkasta hela personligheten i mitt fall då va). Ibland är det svårt att föreställa sig att folk man träffar ute har riktiga yrken. Med ansvar. Jag träffade en man ute som sa att han var lärare och han verkade inte särskilt..vuxen. Så det är nog lugnt. Det svåra kommer ju när det är dags att gå ut med sina kollegor. Då är det skärpning som gäller. Ingen dans på borden, ingen vila på toaletten, inget skrik och inget skrän. Ohlala blir Ulla blir Sara.