life of ulla

Signaturen "Martin" skrev så här i en kommentar här på bloggen:
Varför använder du en 14-årings skrivspråk i din blogg? Kan tro du fortfarande går på högstadiet. Man bah, asså, liksom nice ALLTID.

Ja mitt svar är för det första att Masha är min idol i bloggosverige (haha) (http://msblueblend.blogspot.com/ och http://twitter.com/alkiz . Förmodligen också delaktig i http://apanslillablogg.blogspot.com/), hon skriver asroligt och använder ett skriftspråk (för så heter det, inte skrivspråk) som "Martin" förmodligen skulle kalla en 14-årings. Men Masha är en smart kvinna som jobbar med fackliga frågor och hon kan dessutom baka. Och eftersom jag ofta skrattar högt åt Mashas vokabulär är det inte så konstigt att jag inspireras och själv försöker använda en liknande.

Dessutom är Life of Ulla min ventil där jag får skriva precis hur jag vill. Jag förmedlar inga storslagna tankar eller häpnadsväckande nyheter, jag skriver bara för att det är kul. Jag har lätt för att skriva akademiskt och gör det ofta, ska snart påbörja min C-uppsats och tar inom kort kandidatexamen i pedagogik och lärarexamen för yngre barn. Jag är ganska teoretisk av mig och kan föra logiska och filosofiska resonemang. Jag har VG i alla kurser. Men jag behöver inte bevisa det när jag bloggar. Det skulle vara ganska tråkigt att läsa om mitt extremt händelserika liv och om de mycket intressanta ämnen jag tar upp om jag hade skrivit det med ett mer "vuxet" skriftspråk. Jag älskar att leka med ord, jag älskar sånger, ramsor och trams och jag ska arbeta med barn så jag hoppas att mitt "högstadiespråk" kommer finnas kvar länge och vara till nytta i mitt framtida yrkesliv.

Så tack "Martin", för att du fick mig att tänka efter och bli övertygad om att det är okej att använda en 14-årings vokabulär bara för att det roligt att skriva och läsa. Ja bah *bugar* och lixom känner mig helt "nice".